Login |
|
Gamla Ullevi |
| Plats: Göteborg Byggår: 1916 Kapacitet: 17 000 Publikrekord: 32 357, Örgryte IS - Elfsborg 1957 Mått: 105 x 65, Naturgräs |
Hemmalag: GAIS IFK Göteborg Örgryte IS |
| Gamla Ullevi, som stadion idag heter, togs till heders igen 1992 genom ett samarbete mellan alliansklubbarna- GAIS, IFK och ÖIS. Representationslaget spelar från och med detta år sina hemmamatcher på denna klassiska mark. Här följer en kort historik över arenan som har en speciell plats i alla fotbollsälskande göteborgares hjärtan. Tidigare verksamhet Föregångaren till Gamla Ullevi var idrottsplatsen på Tegelbruksängen. Anläggningen som kort och gott kallades för idrottsplatsen uppfördes 1895 på initiativ av Göteborgs Velocipedklubb. Där fanns en velodrom för cyklisterna, senare gjordes även plats för friidrott, brottning, samt en sandplan för fotbollssportens utövare. Cykelsporten, som idrottsplatsen främst var ämnad för, var på den tiden mycket populär och samlade stora åskådarskaror när svenska och danska cyklister drabbade samman. 1901 uppfördes här även en tennispaviljong och några utebanor för den tennisspelande överklassen. Platsen där Gamla Ullevi ligger idag har alltså långa sportsliga traditioner som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Förspel Tanken på en ny fotbollsarena i Göteborg väcktes redan år 1913, då det stod klart att fotbollen riskerade att tappa allmänhetens intresse på grund av dåliga förhållanden. Planerna fick dock skrinläggas några år p.g.a. första världskriget. I krigets spår följde nämligen en ekonomisk kris som omöjliggjorde investeringar och byggprojekt. Planerna väcktes åter till liv några år senare då den alltmer omoderna idrottsplatsen på Tegelbruksängen tvingade Göteborgs idrottsförbund, med underavdelningar i form av cykel, idrott, skridsko och tennis, att undersöka möjligheterna till en ny arena. Tillsammans med Hugo Levin, ordförande i Göteborgs Fotbollsförbund, och IF Kamraternas Herbert Johansson bildade man Göteborgs Idrottsförbunds Förlagaktiebolag år 1916. Fotbollsintressenterna såg nu sin chans att förverkliga sina gamla planer på en ny fotbollsarena i Göteborg. Genom Hugo Levins och Herbert Johanssons försorg utmanövrerades andra idrotter ur de ursprungliga planerna och en ren fotbollsarena kom till stånd. Deras handlande motiverades så här: ”"Genom att fotbollsplanen endast kommer att användas för detta ändamål blir den helt naturligt mera förstklassig än en plan där allehanda kastövningar plöja djupa hål i gräsmattan".” Arenan För att få plats med den nya arenan på Tegelbruksängen revs cykelvelodromen och dess kurvor blev underlag för de norra och södra ståplatsläktarna som således utgjordes av jord. En ståplatsläktare inom väggar och tak anlades på planens östra sida. Dåtidens konstruktörer visade sig besitta goda kunskaper i den mänskliga anatomin då de beräknade läktarens kapacitet till c:a 4006 personer !!. En stor sittplatsläktare av trä för 1000 åskådare byggdes på motsatta långsidan. Den beskrevs så här: ”"Läktarens höjd och starka resning sätter åskådarna i tillfälle att bekvämt sittande kunna följa alla situationer. Man slipper sålunda det störande moment då publiken för att kunna följa en situation måste ställa sig upp”". Arenans hjärta, den gröna mattan gavs fulla internationella mått, 105x68 meter. Planen utrustades med de senaste moderniteterna i form av dräneringsrör, pumpar för bortledande av regnvattnet samt vattenposter till konstbevattning. I övrigt utrustades arenan med dåtidens alla tänkbara moderniteter. Värt att nämnas är ståplatsingångarna som utrustades med inte mindre än tio stycken vändkors, att jämföra med dagens tre. Arenan var således vid sin invigning Nordens modernaste i sitt slag. I anslutning till arenan anlades ett område med en yta av 270x57 meter för skridskosällskapet Nordens isaktiviteter. Även här fanns en baktanke för att gynna fotbollen: ”"Härigenom möjliggöres anläggandet av en särskild bandybana. Därmed kan denna idrott införas här i samhället. Bandyspelet som är väl så intressant och krävande som fotboll har under de senaste åren då det på allvar bedrivits i huvudstaden utgjort de stockholmska fotbollspelarnas utmärkta vinterträning”". Området användes under sommaren till två stycken träningsplaner för fotboll. Invigningen Arenan gavs namnet Ullervi och invigdes med tidsenligt pompa och ståt den 17 september 1916. Efter ett 45 minuter långt invigningsprogram värdigt ett VM spelades så den första matchen mellan IF Kamraterna och Akademisk Bollklubb från Köpenhamn. Inför 10000 premiäråskådare slutade den internationella vänskapsmatchen 2-2. Ullevi förde med sig ett uppsving för fotbollen i Göteborg. Vid tillfället för invigningen skrev Göteborgs-Posten: ”"Ullervi är Sveriges första speciella fotbollsbana. Tillkomsten av densamma är ett tidens tecken. Fotbollsidrotten har tagit överhanden över de övriga idrotterna. Folket är genomsyrat av intresse för denna. Har man en förstklassig fotbollsbana får man duktiga spelare, kompetenta domare och en förstående, sakligt kritisk och belevad publik.”" Namnet Namnet Ullervi syftar på den fornnodiske guden Ull, son till Tors syster Siv. Ändelsen vi står för en offerplats åt honom. Idrottsplatsen hette Ullervi i några års tid, men ändrades då professorn i nordiska språk Hjalmar Lindroth offentligen uttalat att det rätteligen borde heta Ullevi. Bokstaven r, var bara tillsatt för att underlätta uttalet. Fortsatta öden En konflikt 1922 mellan alliansklubbarna och Ullevibolaget om planhyran äventyrade alliansklubbarnas fortsatta spel på arenan. Klubbarna hotade att flytta ut sin verksamhet till Balders hage. Konflikten löses efter ett par veckor till lättnad för hela fotbolls-Göteborg. Göteborgs stad tog över ägandet 1924 lagom till den allsvenska starten, trots att intresse fanns hos alliansklubbarna för att driva verksamheten själva. Vem kunde ana att detta intresse sedermera skulle uppfyllas ungefär 65 år senare! I och med allsvenskans start 1924 blev Gamla Ullevi främst en arena för de tre allsvenska alliansklubbarna. För att tillfredsställa de andra föreningarna i Göteborg och samtidigt få en fullgod gräsplan att avlasta Ullevis gräs anlades Lilla plan. Lilla plan anlades främst för tävlingsmatcher med klubbarna i de lägre divisionerna typ Landala och Redbergslid, men även för att storklubbarna kunde utnyttja den till B-lagsmatcher och träningsmatcher. Den blev snabbt populär och hyste en rad småklubbar. Publiken hittade också dit när triangelserien avgjordes där. På 1930-talet var arenan mogen för en ombyggnad. Man byggde om ståplatssidorna. Sittplatsläktaren av trä revs och gav rum för en ny betongläktare. I dess inre fick man en mängd nya omklädningsrum, badbassänger, duschar, och nya serveringsutrymmen. Det är för övrigt de ombyggda långsidornas läktare som med smärre modifieringar står kvar än idag. 1935 var ombyggnaden klar och publikkapaciteten hade ökat till närmare 30000. Arenan skulle få heta Ullevi i drygt 20 glansfulla år till. I och med Nya Ullevis invigning 1958 kom dess namn i folkmun att ändras till Gamla Ullevi. Samtidigt som Nya Ullevi kom till var Gamla Ullevis glansdagar över. Fotbollen flyttade till den pampigare och modernare arenan och Gamla Ullevi föll i allt djupare glömska och förfall med åren. Återuppståndelsen Efter 40 glansfulla år med namnbyten, ombyggnader och inte minst oförglömliga fotbollshändelser stod nu Gamla Ullevi outnyttjad och naggad i kanten. Redan i slutet på 60-talet väcktes tankar på att ta bort arenan. Av skilda anledningar fick dock arena stå kvar så gott som outnyttjad ända fram till den 31 mars 1992. Denna vårdag ljöd återigen den välbekanta och kära signal som deklarerade slutet på 35 års törnrosasömn. Domarens igångsättande av matchen mellan Göteborgsalliansen och landslaget. Ingen visste det då, men starten på händelseförloppet som skulle leda till återinvigningen av Gamla Ullevi skedde redan 1988. Det var detta åt då Ulleviledningen tog ett typiskt 80-tals beslut. Drivna av den allmänna yuppiestämningen skulle man riva ståplatserna på långsidorna och ersätta dem med sk. groggverandor. Genom detta beslut hade man retat upp själva kärnan i Svensk fotbollskultur, dvs den trogna och engagerade ståplatspubliken. Protesterna lät heller inte vänta på sig. Redan vid säsongens slut 1988 gjorde allliansklubbarnas supporterklubbar gemensam sak och organiserade ett upprop. I uppropet krävde man lika rättigheter för alla Ullevi-besökare och bevarande av ståplatserna. Gensvaret blev mycket stort där i stort sett hela fotbolls-Göteborg stödde förslaget. Allt från kändisar till politiker skrev på och trycket på Ulleviledningen fick dem att 1989 komma fram till en kompromiss. Långsidans nedre ståplats skulle bevaras och supportrarna hade vunnit en halv seger - trodde man. Ulleviledningens löfte visade sig inte vara ett dugg värt. Genom att hävda att UEFA krävde sittplatser på långsidorna till EM i fotboll 1992 bröt man sitt löfte och rev de nedre ståplatserna också. Detta blev dödsstöten för Nya Ullevi som allsvensk arena, ståplatspubliken vantrivdes och publiksiffrorna sjönk dramatiskt. I takt med publikens svek misströstade både spelare och ledare i Alliansklubbarna, något var tvunget att göras. Diskussioner hade pågått länge om att riva Gamla Ullevi och ersätta det med lägenheter, kontor och musikteater. Planerna för byggandet av en musikteater gick om intet när Skaraborg inte ville vara med och betala. Sedermera uppfördes den vid Packhuskajen. De vidlyftiga planerna på kontors- och lägenhetsbyggen blev aldrig av då luften gick ur bygg och fastighetsmarknaden. Helt plötsligt uppenbarades ett alternativ till Nya Ullevi i form av Gamla Ullevi som därigenom kom till heders igen. Alliansklubbarna utarbetade ett förslag till upprustning av den gamla arenan. Klubbarna skulle stå för kostnaderna mot att få arrendera Gamla Ullevi i 15 år. Den 19 juni 1991 togs beslutet i kommunfullmäktige, den 12 september skrevs kontraktet mellan Alliansen och Fritid och upprustningen påbörjades genast. I renoveringen deltog alliansklubbarnas supportrar som jobbade sida vid sida för att åter kunna uppleva stämningen på härliga Gamla Ullevi. Återinvigninen skedde den 31 mars 1992 med match mellan Alliansen och Svenska landslaget. Text: Jonas Björkqvist, www.gais.se Gamla Ullevi rivs 2006 och kommer att ersättas med en ny arena. | |
 | |
 | |
| Saknas information eller är den felaktig? Skicka information och bilder till joth@sportklubben.net. |