Sportklubben.net

      | Startsidan |Säsongerna | Spelarna | Motståndarna | Arenorna | Domarna | Övrigt |

 Match Info
Expressen om matchen Landskrona BoIS - Örebro SK
Det ljusnar för Örebro
Tio insläppta mål för John Alvbåge. De två inledande matcherna i allsvenskan har varit en mardröm för Örebros målvakt.
Men allt vände på tretton minuter mot Landskrona.
- Med den start vi haft har man haft många mörka tankar, sade Alvbåge efter segern med 1-0 (0-0) på Landskrona IP.


Det ljusnade för John Alvbåge och Örebro på söndagen.
Men inte förrän efter den första kvarten. Dessförinnan var det Landskrona som anföll, och gjorde allt bra utom mål.
Fyra målchanser - tre skott på mål.
Kavalkaden började med mittfältaren Antti Okkonens stenhårda skott.
- Jag fick fingrarna på den och tippade bollen i ribban. Den räddningen håller jag högst, för om det blivit mål där ...usch, sade John Alvbåge.
Han tänkte på 2-5 mot Halmstad, följt av 1-5 mot Malmö.
- När de började skapa chanser var det nervöst. Hade första skottet gått in så kunde det blivit tungt för oss. Sådant sitter i huvudet.

Örebro stack upp
I sjunde minuten sköt Jones Kusi-Asare en skruvad lurig boll, men Alvbåge klarade elegant.
Så även i den trettonde minuten. Jörgen Pettersson, hemvändaren, dämpade bollen, vände runt och sköt i steget. Alvbåge reagerade blixtsnabbt.
Nu började Landskrona tappa fart, medan Örebro vågade lämna igelkottförsvarandet och sticka upp. Två gånger bjöds det på kontringsläge sedan Bois Antti Okkonen gjort två millimetermisstag på innermittfältet.
Landskrona tappade allt spel.
Som av en händelse landade tre vårystra gräsänder just då på planen. Det intresserade publiken mer än det påvra spelet.
Snattrande spankulerade de omkring, lyfte till väders, tog en sväng och satte sig på planen igen.
"Nä, de stannar, alla vill se Bois", hojtade någon högt.

Kylig segerskytt
Fast i det skedet var Bois ingen attraktion. Örebro spelade metodiskt och lugnt och John Alvbåge räddade igen när Jörgen Pettersson slog en lurig skruvad boll mot bortre stolpen.
Med knappt en halvtimme kvar gjorde Örebro mål.
En höjdboll damp ner vid mittbacken Jonas Olsson som förlorade kampen om bollen mot Petter Furuseth-Olsen. Norrmannen var kylig när han satte målet som gav Örebro segern och tre poäng.
Örebros tränare Stefan Lundin mindes matchens första skakiga Örebro-kvart:
- Kul att John hittade sitt målvaktsspel när vi som bäst behövde det, sade han.
Det tyckte Örebros matchhjälte också:
- Jag är min hårdaste kritiker. Tio insläppta mål på två matcher, det har tagit mig hårt. Nu känns det bättre.

 

Nerikes Allehanda om matchen Landskrona BoIS - Örebro SK
Alvbåges sköna revansch
Det kunde lätt ha blivit en ny förnedring. Det blev i stället den ultimata revanschen. John Alvbåge höll nollan när hans Örebro SK vann borta mot Landskrona BoIS med 1-0.

- Det här känns kanon. Det är en oerhörd lättnad, säger Alvbåge till FotbollDirekt.com


Det är inte så svårt att förstå varför John Alvbåge är lättad. Det är bara att titta på Örebro SK:s två öppningsmatcher i allsvenskan. Två förluster och sammanlagt 3-10 i målskillnad. Och det kunde alltså ha blivit lika illa idag. För precis som Landskrona BoIS hade planerat så tog de greppet om matchen direkt. Hemmalaget skapade en jättechans efter en hörna när bollen hamnade hos Antti Okkonen. Finländaren fick på en drömträff, men Alvbåge gjorde en fantastisk räddning via ribban och ut.
- Vi hade ju de senaste matcherna i bakhuvudet och när jag gjorde den räddningen så hann jag faktiskt tänka att det var viktigt. Det där kan ha varit vändningen, tänkte jag, berättar Alvbåge.

Han visade med eftertryck att så var fallet. För BoIS lät sig inte nedslås av den strålande räddningen. Man fortsatte att spela vacker, snabb och fyndig fotboll. Som när Johan Andersson hittade Jörgen Pettersson, men bollen studsade upp för Pettersson vars avslut blev svagt. Eller När Jones Kusi Asare kom igenom ÖSK-försvaret och sköt, men Alvbåge räddade och U21-målvakten hann med ännu en strålande parad när Pettersson kom fri innan ÖSK kom in i matchen.
- Första kvarten var riktigt jobbig och det var skönt att jag lyckades göra några räddningar, säger Alvbåge.

Det var inte bara skönt. Det var avgörande för matchen. För Örebro SK åt sig in i tillställningen mer och mer och mot slutet av första halvlek skapade man till och med ett par målchanser, som när Patrik Anttonen nickade strax utanför på Patrik Haginges inlägg eller när Mikael Danielsson sköt en bra frispark.
- I paus så sade vi till varandra att om vi fortsätter såhär så kan vi ta tre poäng, berättar Alvbåge.

Precis så blev det. Längst fram har nämligen Örebro norrmannen Petter Furuseth-Olsen. Denne gjorde mål för tredje matchen i rad när han bröt enkelt höll undan för Jonas Olsson och tryckte in 1-0.
- Han är en fantastisk spelare. Precis en sådan som vi behöver. En målskytt och en glädjespridare utanför planen. Det är nog fler lag som ska se upp med honom, säger John Alvbåge om skytteligaledaren från Norge.

Landskrona BoIS jagade givetvis en kvittering och man fortsatte vara laget som styrde spelet, men man kom inte lika lätt till lägen i andra halvleken och när man väl kom igenom så stod John Alvbåge i vägen. En rejäl revansch för målvakten som ifrågasatts efter den olyckliga inledningen.
- Det känns kanon. Det är en lättnad och visst känns det väl lite som en revansch. Men det gör det det för hela laget, säger Alvbåge och varnar för fortsättningen:
- Det kan svänga snabbt, men visst var det viktigt med tre poäng idag. Nu klättrar vi i tabellen och vi hoppas kunna fortsätta med det.

För Landskrona BoIS var det ytterligare ett tungt bevis på att laget är ineffektiva framför mål. En fullträff har det blivit på tre matcher. Detta trots att laget har skapat chanser. Inte minst idag.

Daniel Sjöberg

 

Svenskafans om matchen Landskrona BoIS - Örebro SK
Det var lite av det gamla, stabila, tråkiga men likväl härligt poängtagande ÖSK vi fick se på Landskrona IP.

Det var ett laddat ÖSK som åkte ned till Landskrona för match på söndagen. Man hade käkat taggtråd, peppat, lovat bättring och skulle minsann inte vika ned sig i första taget denna gång a la debaclet på Malmö Stadion. Stefan Lundin valde att ge Patrik Haginge chansen på mittfältet och Magnus Samuelsson återkom i laget som mittback på Thomas Anderssons bekostnad. Magnus hade även fått äran att för första gången bära kaptensbindeln.

Trots allt detta hade BoIS med lite större skärpa och en Alvbåge på ett mer normalt humör kunnat vara i ledningen med 3-0 innan femton minuter var spelade. Alvbåge började matchen fenomenalt bra och räddningen på Okkonens skott via ribban var något av det svettigaste undertecknat skådat på länge. Det räddningen betydde mycket för laget och inte minst John själv. Landskrona, väl medvetna om ÖSK:s defensivt katastrofala inledning på säsongen, fortsatte att sätta de för dagen rödtröjade Örebroarna under press i hopp om att ett tidigt mål skulle sänka dem totalt. Nu klarade laget av denna press, främst genom Alvbåges storspel, och började så sakteliga ta sig framåt i banan och skapa chanser på egen hand.

Patrik Anttonen hade ÖSK:s stora chans i första halvlek då han nickade utanför i fritt läge på Patrik Haginges inspel. Mikael Danielson hade en frispark i bra läge vilken BoIS duktige målvakt Sandqvist räddade med visst besvär. Man skapade inte mycket mer under de första fyrtiofem minuterna men höll spelet väl så uppe som hemmalaget. Bollarna i djupled vilka orsakade stora bekymmer för ÖSK:s centrala försvar i inledningen försvann helt och därmed skapade heller inte BoIS speciellt mycket mer än chanserna alldeles i början av matchen.

Sportklubben började andra halvlek ypperligt. Två vassa nickar (Costa och Gustaf Andersson) kunde ha resulterat men Jonas Sandqvist visade varför han håller rutinerade Mats I Svensson på bänken då han parerade till hörna för ÖSK vid båda tillfällena. Givetvis blev båda dessa hörnor helt resultatlösa och det är lite oroväckade att Larsen har så dålig precision i sina hörnsparkar. Det är nämligen inte ens nära att bli till farligheter. Bättring även på den fronten efterlyses härmed.

Lanskrona svarade med ett par halvchanser utan att för all del hota Alvbåge nämnvärt. Drygt femton minuter in på halvleken snappar Fredrik Nordback upp en dålig utspark av "Alven" och levererar, på vinst och förlust, en långboll upp i banan mot Furuseth. PFO hinner först och håller förvånansvärt enkelt undan för hemmalagets mittback som missbedömde bollbanan rejält. Lobben är iskall och målvakten chanslös. Petter gjorde därmed mål för tredje matchen i följd och gav ÖSK en något överraskande ledning.

BoIS hade svårt att skapa målchanser i slutet av matchen därtill var ÖSK:s försvar för skickligt. Man surrade visserligen som bin utanför straffområdet och hade mycket bollinnehav på offensiv planhalva men det var uddlöst och inte ens Jörgen Pettersson förmådde utmana Alvbåge på allvar. Med tjugo minuter kvar att spela slängde man in kraftfulle Dejan Pavlovic på topp men det försämrade hemmalagets spel då de långbollar som var avsedda för Pavlovic att skarva vidare enkelt togs hand om av Magnus Samuelsson och Gustaf Andersson. Efter två minuters spel på övertid blåste utmärkte domaren Marcus Strömbergsson av matchen och årets första trepoängare kunde inkasseras.

Det var kanske inte vackert av ÖSK men det spelar naturligtvis mindre roll nu. Vi visste alla vilka förutsättningar som gällde, försvarsspelet hade prio ett denna gång. Att PFO skulle skapa chanser var tämligen klart och hans avslutningsprocent måste vara skyhög. Jag kunde aldrig tänka mig att jag skulle vara så fel ute när jag sågade norrmannen i vintras, men jag äter mer än gärna upp mina ord. Två mål mot Kalmar på lördag och han har redan gjort lika många som bäste ÖSK:are (Oyuga) mäktade med förra säsongen.

En annan spelare som måste hyllas för denna trepoängare är givetvis John Alvbåge. Jag var inne på att det var läge att ge Westman chansen inför denna match med tanke på den taffliga säsongsstarten för "Kung Alve". John visade dock sitt starka psyke och vilken bra målvakt han verkligen är. Som jag ser det var han helt felfri på Landskrona IP. I dag hade han även hjälp av ett fungerande försvar med Magnus Samuelsson i spetsen. Det var helt enkelt lite av det gamla, tråkiga men likväl härligt poängtagande ÖSK vi fick se. Fredrik Nordback skall också ha beröm för sin insats, han är en helt annan spelar när han får spela i sin speciella roll som defensiv innermitt. Riktigt kul att se Mikael Danielson komma tillbaka så starkt efter den miserabla insatsen senast.

Patrik Anttonen, Lars Larsen och Ricardo Costa var dock förvånansvärt svaga. Gissar att dessa kommer mycket mer till sin rätt på jämna och fina planer. De hade uppenbara bollbehandligsproblem i dag och det är oroväckande. Men gissar att man visar sig från sin rätta sida mot KFF på lördag då planen är perfekt och inte kan ställa till det med oväntade och obehagliga studsar.

ÖSK-bollen är satt i rullning...

Marcus Avenbrand

 


Sportklubben.net - 2004