Sportklubben.net

      | Startsidan |Säsongerna | Spelarna | Motståndarna | Arenorna | Domarna | Övrigt |

 Match Info
Nerikes Allehanda om matchen Helsingborgs IF - Örebro SK
En poäng som smakade blod

0-0 på mot Helsingborg-med blodsmak. Örebro SK:s nykomponerade mittfält utan skadade Lars Larsen hade en tung uppgift på Olympia. Mycket tung.

- I andra hade jag svårt att tänka. Jag sprang bara.
- Efter 20 minuter tog jag helt slut och hade kramp. Det var det värsta jag har varit med om.
Uttalandena kommer från Patrik och Patrik. Det vill säga Haginge och Anttonen som i går tillsammans med Fredrik Samuelsson och Fredrik Nordback bildade ÖSK:s mittfält på Olympias regntunga gräsmatta.
Omställningen från Eyravallens konstgräs till naturgräs har ältats hela året. Efter 0-0 mot Helsingborg stod underlaget på nytt i fokus. Skillnaden den här gången är att det var naturgräset som kritiserades. Olympias tjocka gräs sög fullständigt musten ur spelarna.
Allra tyngst var det på mittfältet, där dessutom spelmotorn Lars Larsens lös med sin frånvaro. ÖSK-tränaren Stefan Lundin hade beordrat ett rakt mittfält med Patrik Haginge som ersättare för Larsen.

Borde inte vara i form
- Det var så oerhört jobbigt. Jag har bara tränat för fullt i två-tre träningar och borde inte vara i form för en hel match, säger Haginge.
- Men jag tycker att det gick förvånansvärt bra. Problemet var väl att vi hela tiden fick jaga och då blev vi ännu tröttare. Då går det inte att spela särskilt fint, fortsätter Haginge.
Kollegan Patrik Anttonen var efter matchen inne på samma linje:
- Vi kom för långt ner och fick inte tag på bollen. Jag tycker att det var en typisk 0-0-match även om de kanske hade större press på oss mot slutet.
Så var det. ÖSK:s första halvlek såg lovande ut och gästerna var då chansmässigt vassare än tabelljumbon Helsingborg. I andra tröt dock orken rejält och hotet mot John Alvbåge i ÖSK-målet växte sig allt större och större ju längre matchen led.
När matchuret pekade på omkring 70 minuter såg tröttheten snudd på outhärdlig ut i ÖSK. Närkingarnas räddning var att Alvbåge fanns där som sista utpost.
Och inte minst, att även Helsingborg var märkbart påverkat av det tunga underlaget. Varken Thando Mngomeni eller Peter Graulund borde nämligen ha missat sina lägen i andra halvlek. Alvbåge räddade Mngomenis närskott mästerligt och Graulunds skott gick rakt i stolpen.
Lägg där till ett antal snedträffar som aldrig träffade mål och ni förstår att ÖSK var rejält nere för räkning strax före att domaren Martin Hansson blåste en efterlängtad slutsignal.
John Alvbåge höll därmed nollan för andra matchen i rad.
- Kul för min del att hålla nollan igen, även om vi kanske inte är helt nöjda med bara en poäng. Det är man aldrig. Men försvarsmässigt är vi stabila nu. Vi har hittat tillbaka efter några matcher då det har varit mer skakigt bakåt.
ÖSK:s förhoppning är naturligtvis att Lars Larsen är tillbaka på mittfältet på söndag mot Sundsvall. Alla spelare var rörande överens om att han saknades i går.
- Det klart att det blir bättre med Larsen. Han betyder oerhört mycket för oss, konstaterar Haginge.

Kanske till och med skönt för dig att få chans att träna upp konditionen ordentligt innan nästa match från start?
- Nej då. Jag spelar gärna från start igen. Det är ju nästan en hel veckas vila till nästa match, flinar Haginge.

JÖRGEN BENGTSSON

 

Svenskafans om matchen Helsingborgs IF - Örebro SK
Bedrövlig match på Olympia mellan två lag som varken kunde eller var speciellt intresserade av att spela boll. Fotboll när den är som allra sämst helt enkelt.

Många matcher är dåliga. Vissa rentav mycket dåliga. Men matcher som är lika skrattretande och pinsamt usla som den som spelades på Olympia på måndagskvällen är dessbättre sällsynta. Spelas fler matcher av denna icke-kvalitet så lär inga marginalåskådare ens överväga att se allsvensk fotboll på plats.

Tempot i matchen lös helt med sin frånvaro och passningsspelet var, milt uttryckt, bedrövligt. Att det var en viktig match för bottenstriden som utspelades hade kunnat lura den mest kunnige expert. Det var häpnandsväckande lojt och det slarvades med enkla passar och mottagningar. Att dra paralleller till Superettan vore orättvist gentemot Superettan så det avstår jag från att göra. Första halvlek var jämn med någon chans åt vardera håll men det är något som bör glömmas illa kvickt då det var ytterst smärtsamt att se sitt favoritlag så håglöst, impotent och trevande. HIF var minst lika goda kålsupare i jakten på att göra matchen intetsägande och värdelös.

ÖSK var, vilket undertecknad trodde var omöjligt, än sämre i andra halvlek. Hemmalaget lyfte sig något och låg närmare en seger men egentligen var detta en match där inget av lagen förtjänade poäng. Det är nästan hellre så att jag förlorar med 2-5 och upplever bländande ÖSK-spel i 60 minuter än tvingas genomlida en lika sorglig historia till allsvensk match igen.

Thomas Andersson nickade i ribban och Peter Graulund sköt i stolpen. HIF hade några ytterligare tillfällen men lyckades aldrig på allvar etablera det tryck man eftersträvade mot ÖSK:s allra defensivaste linjer. I övrigt finns inte mycket matnyttigt att notera från den avslutande hälften av matchen.

Visst fanns det en del positiva varianter på Olympia såsom Axel Kjälls superba spel på högerbacken, Fredrik Samuelssons formlyft på senare tid, Patrik Haginges imponerade comeback i ny roll på mittfältet och Alvbåges fina spel vilket innebar andra raka hållna nollan men detta var slätstruket och Lars Larsen MÅSTE spela matchen mot GIF Sundsvall om en knapp vecka. Skitsamma om han bara kan gå på 40%, han skall lira ändå. Oavsett.

Stefan Lundins bytesstrategi var märklig och undrar om inte Herish Kuhi upplever det som förnedrande att först få hoppa in i matchen med något fåtal minuter kvar. Speciellt med tanke på hur illa anfallsspelet fungerande och att Herish varit rejält pigg både på träningar och i bilagan. Joel Riddez kunde också gärna ha fått några minuter på planen och getts chansen att tillföra lite konstruktivitet till ÖSK:s mittfältsspel. Ett byte med fem minuter kvar när "spelet" ser ut som det gör är hur som helst för dåligt, även om bänken var tunn och skadorna många så måste man VÅGA för att vinna. ÖSK vågade inte, och vann således inte heller, matchen.

Till nästa match är Mikael Danielson avstängd efter att han ådragit sig säsongens tredje gula kort. Nya rokader i startelvan är således oundvikliga och nu återstår bara att se vilka namn vi kan lägga till på skadelistan. Snart läge för Stefan Lundin att snöra på sig skorna själv?

Marcus Avenbrand

 


Sportklubben.net - 2004